Glöm inte mig när jag är borta från ditt liv.

Psykisk ohläsa, VINTER 2018//2019

Världen är för liten för oss alla, eller är den för stor? Jag har delade meningar om detta. En del utav mig säger att wow, världen är för liten för oss alla. Hur ska vi alla få plats? Hur ska vi alla kunna göra och få som vi vill? Självklart så går inte det men vi tänker såhär: Vi här i Sverige vill leva som dem i USA gör och de som lever i Asien vill troligen leva precis som vi gör här i Sverige. Men egentligen? Har vi inte alla ett eget val? Istället för att sitta och beklaga oss så snälla, ut i världen, det gör så himla mycket. Du kanske kommer på då att du trivs i din lilla etta i Västerås och är rädd för det stora världen där ute. Och ser ni vad jag gjorde? Jag vände meningen helt, nu blev världen för stor istället. Då känns ditt trygga, mysiga hem i lilla Sverige plötsligt så himla bra. Detta har med bekvämlighet att göra. Så länge du är bekväm, känner du dig trygg, och ja det är tyvärr så de allra flesta svenskar gör. Vi är bekväma. Vi vill kunna sitta i våran soffa och kolla på någon serie om ungdomar i New York och drömma oss bort för att du, jag och nästan alla vet att vi aldrig kommer att leva det liv vi kan se på tv. Och om vi vill det då? Ja, då är vi för fega. Jag har vart rädd en gång i tiden, men redan när jag var 16 så kastade jag mig ut i världen och drog till Malta 3 veckor helt utan någon som helst trygghet och där lärde jag mig detta, att om du är för feg så kommer du ingenstans. Efter detta så har jag vågat fara och flänga överallt. Inget kan stoppa mig. Trodde jag.

Nu kommer vi till idag, min sista dag på mitt jobb. Trots smutskastningar, orättvisa och felbehandlingar så vågade jag inte lämna, för det var ju min trygghet, att åka till mitt jobb måndag- fredag 9 timmar om dagen. Där spenderade jag mina dagar, jag ville lyckas, jag ville så himla gärna så att jag glömde bort mig själv och mitt mående. Gör det, gå tid, ta den här rollen. Någon på jobbet ville styra mitt liv och bara för att den personen kunde ge mig en bättre position, eller en bättre anställning så lät jag mig själv dras med i det. Jag lät mig själv bli sparkad på. Tillslut fick jag nog. Jag mådde så himla psykiskt dåligt så att jag kom på mig själv, vafan höll jag på med? Bara för att den här personen har makt så ska hen inte kunna leka med mig som en docka. Jag tog ett hastigt och snabbt beslut. ’’Tar jag mig inte här ifrån nu så kommer jag aldrig göra det’’, sa jag till mig själv. Så jag ställde mig upp från skrivbordet, gick till chefen och sa upp mig. Helt utan förvarning och utan ett annat jobb. Jag kastade mig ut i absolut ingenting, eller var det kanske så att jag kastade mig ut i livet? Jag vet inte, vi får se hur det här går. Jag hoppas att du som läser detta aldrig behöver må dåligt på ditt arbete på grund utav någon annan.

Men lova mig en sak, lova att inte glömma mig när jag är borta ur ditt liv? Man har alla medmänniskor runt omkring sig som man pratar dagligen med, men en dag så poff, så är dem borta. Skratt jag hört varje dag, likaså som du har hört mitt så försvinner både det och jag nu. Jag försvinner bort från min vardag, din vardag och låt oss kalla det vår vardag. Jag ska skaffa mig en ny.

För alltid er, Emmy Andersson

Gillar

Kommentarer

Camillsson
Camillsson,
Som jag sa till dig för ett bra tag sen: Allt sker av en anledning 😉 Tack för mumsig fika idag och passa på att njut av ledigheten 😊
nouw.com/camillsson
emmysofie
emmysofie,
Världens bästa Camilla. Kram på dig
nouw.com/emmysofie
MatildaWaern
MatildaWaern,
Fint inlägg <3
nouw.com/matildawaern
emmysofie
emmysofie,
Tack snälla <3
nouw.com/emmysofie
Soma
,
Tror allt att du brås på fågelmamman din lilla fågelunge 😏 flyg nu, mot nya breddgrader och mot nya utmaningar! Du klarar ALLT du tar dig för ❤️ Puss & kram
  • Instagram
  • Nouw
  • Snapchat
  • Twitter